Så var då äntligen arbetsveckan slut och med svår päls abstinens kom jag hem och det blev stort pusskalas med hundarna. Och så ut i hagen och titta till hästarna. Bess har brukat bli vildhäst några veckor efter hon fölat, men inte i år, jag tror att det var för att jag var hos henne så länge på natten när hon fölade, för i år kommer hon snällt hem och går in varje natt. Men hon har skrämt ut min gubbe ur boxen första kvällen hon kom in och han ville gå in och klia fölet. Men till min förvåning så var det bara att gå fram till henne och klia både henne och fölet. Det var en underbar känsla att stå där i solen, titta på gräset som börjat växa, klia sitt stoföl och veta att man är ledig i 3 dagar.

Så var det slut på latandet. Jag hade lovat att åka till Anna-Karin, Stuteri Vithatt med hennes nya sec C åring Cadfach Rose-Maria som hon köpt av Hagaby-Maria Karlsson. Så hästkärran hängdes på och med gubbens hjälp var lilla Rosa lastad och jag for iväg. Det måste varit en väldigt bra vägbeskrivning jag fått för tom jag hittade fram med en gång.

Det var en av dom vackraste och prydligast gårdar jag sett på länge. Den låg jätte vackert, med röda trästaket. Stallet var oxå otroligt välstädat. Jag såg inte ett kutterspån,höstrå eller hårstrå som låg fel. Med en rysning mindes jag hur mitt eget stall sett ut när Anna-Karin varit på besök. Jag måste leka mindre och städa mer lovade jag mig själv. Anna-Karin har verkligen lyckats köpa ihop superfina sec C att börja sin avel med och det var svårt att välja en favorit. DÀbernon Billy Jean och Hagaby Brenin såg väldigt fina ut, och Brenin stack ut med sin färg som ensam fux bland alla svarta! A-K har knallfina Shetlandponnysar oxå, ett ELIT sto och en hingst som fått 39 poäng på premiering som 2-åring och som nämnden bett att få se igen.

På vägen hem beslöt jag att ytterligare öka på mitt dåliga samvete och hälsa på en annan fantastiskt ordningsam människa, min goda vän Annelie Andersson på Stuteri Särken. Så jag ringde och talade om att jag var i närheten och vips var jag dit bjuden,he he.

Annelie måste ha några av Sveriges bästa sec B ston. Det är nästan overkligt hur lika dom är i typ och utseende Cottrell Wild Rose, Särkens Wera, Simberg Honey-Bunny och Anvill Spangles. Svårt att välja en favorit av dom för alla har något visst,men Honey-Bunny är så supersöt så måste jag så blir det nog faktiskt hon, eller.....

Wild-Rose hade fått ett stoföl efter Simberg Hob-Nob några dagar innan så den beundrades ur alla vinklar. Söt som socker var hon. Sen fick jag te och fruktsallad, och det var väldigt gott, speciellt som den långa arbetsveckan nu började ta ut sin rätt och fruktsockret kom väl till pass.

Så pratades det häst en liten stund,men sen hörde jag min kudde ropa så då for jag hem.