I dag har jag avslutat mitt jobb som hönshus sanerare och lämnat över till nya arbetsledaren, för i går fick jag ett mycket glädjande samtal från min Norska chef, att på tisdag ska jag ut på Nordsjön till plattformen Thor. Så stor del av eftermiddagen och kvällen har jag tillbringat med att ta dom kurser som krävs för att få komma ut. Företagen har sina egna säkerhets kurser även om dom påminner mycket om varandra och upplägget är väldigt lika. Det här var den mest omfattande jag har gjort. Den tog säkert 3-4 timmar och jag fick svara på en massa frågor om svetsning och el och kemikalier. Saker som jag trodde att jag inte hade en susning om, men tydligen så har en livslång vana att tjuvlyssna varit till nytta för jag klarade kursen med endast ett fel och blev godkänd.Nu är det tusen saker som "måste" göras innan jag åker för att underlätta för familjen när jag är borta.

Både Bella och Celebration är nu färdig betäckta. Ser fram mot en "ledig långhelg" så jag kan jobba undan så mycket som möjligt!!

Jag har tydligen inte tillräckligt med ponnysar utan måste låna in oxå!! Ingrid Hagberg, Stuteri Sting, har varit så jätte snäll och erbjudit mig att få låna Simberg Sharon, mamman till min Symphony och dotter till min gamla Möllegaards Susie. Det är ett sto som jag velat köpa mer än en gång så det erbjudandet kunde jag inte tacka nej till. Sharon fick ett jättefint stoföl undan Cennen Schubert för en vecka sedan och nu har Ingrid varit så fantastiskt snäll och kört Sharon till Kenwood Right Royal för betäckning.

Alla får nu order att hålla tummarna för ett svart stoföl!!

Jag har lånat bilden på Rolle från Mia, Kållareds stuteri, den finns på hennes hemsida eftersom det är hon som importerat och fått han godkänd. Rolle ägs numera av Sanna Ottosson,Stuteri Design och jag hoppas att ingen tar illa upp utan ser det som reklam för en fin hingst för det är så det var tänkt.

I dag klev vi upp tidigt min gubbe och jag. Bella betäcktes och Hayley provades, men hon var inte brunstig så nu håller vi tummarna att hon är dräktig. Fölen leddes ut till hagen i grimma, även Bess lilla unge. Sen tvättades Laura och Celebration i svans och bakben. Då var klockan 9 och min gubbe sa att vi inte fått något gjort!! Det han menade var att han inte fått något gjort av det han tänkt sig.

Mina goda vänner och numera foto ansvariga för min hemsida, Micke och Sara strömberg, Stuteri Micks kom några timmar senare så vi hängde en stund, och sen fotade Micke det mesta som rörde sig på den här gården. Annelie, Stuteri Särken, och hennes "styv brorsdotter" dök upp när vi satt och beundrade dagens bild skörd som mest.Så åkte alla hem och jag "krokade" hundarnas staket en stund, sen kunde jag inte hålla mig längre utan jag var tvungen att gå in och lägga in alla mina nya fina bilder på hemsidan.1000-tack till Micksarna!!!!

Oh vad det var skönt att vara hemma! Laura betäcktes, dom var inte så angelägna någon av dom så det var nog sista gången. Skjutsade barnen till skolan, tog sedan ut hundarna i trädgården, sen gick jag för att ta ut hästarna, först var jag tvungen att se hur sur Bess var i boxen. Inget!! Det var bara att gå in och klia både henne och fölis. Hingstfölen fick grimmor på sig och komma ut på gången och lyfta fötter och bli pillade på. Och så ut i hagen. Gick in och lyckades göra min norska deklaration, eller selvangivelse som det heter på norska, och det hör man ju att det är allvarliga saker.

Satte mig vid datorn med mitt Walesiska lexikon och letade rätt på namn till fuxfölen och uppdaterade lite. Brenhines tycker jag är ett vackert namn, och stofölets namn ska ju börja på B och pappan heter Brenin Aur så det kändes väldigt rätt. Brenin betyder Kung och Brenhines drottning. Hedwr bertyder Flyer alltså någon som flyger fram. Vi får hoppas han lever upp till sitt namn nu bara.  

Så var då äntligen arbetsveckan slut och med svår päls abstinens kom jag hem och det blev stort pusskalas med hundarna. Och så ut i hagen och titta till hästarna. Bess har brukat bli vildhäst några veckor efter hon fölat, men inte i år, jag tror att det var för att jag var hos henne så länge på natten när hon fölade, för i år kommer hon snällt hem och går in varje natt. Men hon har skrämt ut min gubbe ur boxen första kvällen hon kom in och han ville gå in och klia fölet. Men till min förvåning så var det bara att gå fram till henne och klia både henne och fölet. Det var en underbar känsla att stå där i solen, titta på gräset som börjat växa, klia sitt stoföl och veta att man är ledig i 3 dagar.

Så var det slut på latandet. Jag hade lovat att åka till Anna-Karin, Stuteri Vithatt med hennes nya sec C åring Cadfach Rose-Maria som hon köpt av Hagaby-Maria Karlsson. Så hästkärran hängdes på och med gubbens hjälp var lilla Rosa lastad och jag for iväg. Det måste varit en väldigt bra vägbeskrivning jag fått för tom jag hittade fram med en gång.

Det var en av dom vackraste och prydligast gårdar jag sett på länge. Den låg jätte vackert, med röda trästaket. Stallet var oxå otroligt välstädat. Jag såg inte ett kutterspån,höstrå eller hårstrå som låg fel. Med en rysning mindes jag hur mitt eget stall sett ut när Anna-Karin varit på besök. Jag måste leka mindre och städa mer lovade jag mig själv. Anna-Karin har verkligen lyckats köpa ihop superfina sec C att börja sin avel med och det var svårt att välja en favorit. DÀbernon Billy Jean och Hagaby Brenin såg väldigt fina ut, och Brenin stack ut med sin färg som ensam fux bland alla svarta! A-K har knallfina Shetlandponnysar oxå, ett ELIT sto och en hingst som fått 39 poäng på premiering som 2-åring och som nämnden bett att få se igen.

På vägen hem beslöt jag att ytterligare öka på mitt dåliga samvete och hälsa på en annan fantastiskt ordningsam människa, min goda vän Annelie Andersson på Stuteri Särken. Så jag ringde och talade om att jag var i närheten och vips var jag dit bjuden,he he.

Annelie måste ha några av Sveriges bästa sec B ston. Det är nästan overkligt hur lika dom är i typ och utseende Cottrell Wild Rose, Särkens Wera, Simberg Honey-Bunny och Anvill Spangles. Svårt att välja en favorit av dom för alla har något visst,men Honey-Bunny är så supersöt så måste jag så blir det nog faktiskt hon, eller.....

Wild-Rose hade fått ett stoföl efter Simberg Hob-Nob några dagar innan så den beundrades ur alla vinklar. Söt som socker var hon. Sen fick jag te och fruktsallad, och det var väldigt gott, speciellt som den långa arbetsveckan nu började ta ut sin rätt och fruktsockret kom väl till pass.

Så pratades det häst en liten stund,men sen hörde jag min kudde ropa så då for jag hem.

Var ute och tittade till Bess, som försökte låtsas som om hon inte ens är dräktig, men det är hennes tredje föl hos oss så jag börjar lära mig henne nu och hon brukar läcka mjölk i 2 dagar och sen föla så jag beslöt att kontra med att vara ill-listig jag oxå så jag släckte lampan och gick in i en timme och det gjorde susen, för när jag smög ut igen efter en timme så hade hon precis fölat och låg fortfarande ner. Nu är ju Bess en gammal vildhäst så hon reste sig genast när jag kom. Jösses för en stor unge, jag behövde knappt titta vad det var för sort, men för första gången har inte Bess gått över tiden som hon brukar, så jag lyfte på svansen och kollade, hm så brukar det väl inte se ut, kollar igen, är det, kan det verkligen vara ett sto!! Det ser faktiskt så ut, fux med 4 vita och Charlie-bläs. Lilla gumman vad jag har väntat på dig säger jag högt och då gnäggar hon jätte-högt, det var så sött så jag blev lite rörd.

Sen ska jag hjälpa älg-kalven upp med sina långa ben och det går till slut, men då är Bess ganska olycklig över att hon inte får vara vildhäst i fred så jag avlägsnar mig. Klockan är 01.40 när jag kommer in, jag ställer klockan på 02.30 och somnar som en död. Kravlar mig ut och ser att Bess nu har blivit ren,men ungen har inte ätit. Hon är pigg och stark men förstår inte riktigt var mjölkbaren är och suger som en besatt på sidan på Bess, och på mig när jag kommer in och på boxväggen och krubban och så vidare.

Bess blir väldans nervös när jag ska locka fram ungen till juvret och går undan och snurrar runt. Och inte vill hon bli fångad heller. Så vi snurrar omkring en stund och sen ringer jag in och väcker den stackars gubben. Och precis när jag gjort det får jag tag i Bess och binder henne och lockar fram fölis,så när den stackars gubben kommer ut, efter att fått leta rätt på en jacka för jag har hans på mig, så diar ungen. Men han får titta så jag inte sett fel utan att det är ett stoföl, och då blir Bess sur för hon tycker att det här är kvinnogöra så hon vänder baken åt utbölingen. Då tycker nog min gubbe att hans liv består av argsinta otacksamma fruntimmer så då går han in och lägger sig.

Och jag oxå. Bess missade min födelsedag med en timme, Linners The Boss är född den 19 april så den gången prickade hon perfekt. Men jag klagar inte ; )

Upp klockan 7 och raka vägen till stallet. Inget föl nu heller. Fodrade och gick sen in för frukost för det blåste en isande vind så jag bestämde att alla var glada att få vara inne en extra stund, åtminnstone jag.

Det var lite segt att börja på staketet, för nu hade vi förstått att vi inte skulle bli färdiga idag heller, men vi rätade färdigt stolparna i paddocken och knåpade på med nätet. Och även om staketet inte är helt "tätt" ännu, så dämpade det hundarna så mycket att vi kunde ha dom med ute i flera timmar utan att lägga all tid på att jaga dom. Hur någon kan komma på tanken att ha Chihuahuor i väskor hela dagarna är för mig helt obegripligt, dom är små kvicksilver som leker och jagar varandra hela tiden. Att utforska nya revir och domäner är det bästa dom vet, och ser dom något dom inte känner igen så dyker dom rätt på. Dom har 10 gånger "dådkraft" jämfört någon av dom andra hundraser jag haft. Dom är så modiga och jag tror att om någon av alla hundar jag haft, skulle gå i döden för sin familj så skulle det vara en av Chihuahuorna.

Och med ett rymnings-säkert staket så kan jag ha några fler,hurra!!!

I kväll var Bess väldigt angelägen att få gå in och kladdig som bare den, så nu går jag ut och tittar om det har hänt något ännu.

I dag klev jag upp klockan 6 och sprang bort till stallet för att se om Bess frångått sin vana att läcka mjölk i flera dagar innan hon fölar, men hon gillar tydligen det för där fanns inget föl. Fodrade alla och släppte ut årings killarna, och så ut med stona och leda fölen i grimma.

Tog in Annelies ston och Celebration var väl sådär intresserad. Laura var betydligt mer  lättcharmad så lagom tills Poda mannen, Lasse, dök upp var hon betäckt och tillbaks i hagen med sin kompis.

Så började vi med att sätta stolpar till hundarnas staket. En sån stolpslagare som man sätter på hydralen på traktorn skulle alla hästmänniskor få i födelsedags present. Så smidigt, och rakt blev det oxå, fantastiskt!! Tyvärr gick det inte så fort som jag hade hoppats på, men det var ju ganska mycket nät som skulle upp, 175 meter ungefär. Under vägen så kom vi på att vi behövde grindar lite här och där och då blev det ännu mera jobb. Jag rycktes med och kom jag på den lysande idén att jag ska spika grindarna själv.

Jag skulle bara gå in på nätet och finna några bra ritningar så...Ja just det gå in på nätet ja, när vi nu hade en sådan makalös manick hemma så vore det ju smart att räta upp staketet till paddocken, för den har aldrig blivit sig lik efter att två träd ramlade över staketet när Gudrun härjade som bäst eller värst var det nog. Så vi körde in i paddocken och glömde av att "tornet" till stolpsättaren var ganska högt. Högt nog att riva med sig telekabeln, så det var det nätet det. Jag blev dessutom påmind att jag hade Welsh Sec A hingst när den sattes upp för när stolparna var rätade och nedslagna var den skratt-retande låg till en Cob hingst. Blir till att sätta el- tråd överst.

I kväll när Bess kom in var hon svart och kladdig på bakbenen av mjölk, ska titta till henne i natt för säkerhets skull. Hoppas, hoppas på ett stoföl!!!