linnerstuteri

Direktlänk till inlägg 6 augusti 2009

Stolt över pojkarna mina!!!

Av Susanne Lindh - 6 augusti 2009 23:26

Vaknade på ett strålande humör i strålande SOL!! Det var på tiden, så jag bestämde att ta en långpromenad och samtidigt titta till hästarna innan jag levererade Brenin till hans nya mamma. Alla såg pigga och glada ut och promenaden fick mig på bra humör. Ringde gubben för att höra när han skulle komma hem så jag fick hjälp att ta hem 1 års hingstarn, men han skulle bli senare än vad jag tänkt mig så barnen fick följa med upp och hämta hem små-pojkarna istället. Nu hör det till saken att folk som bor här omkring har fått för sig att hästar inte har på vägen att göra om dom inte är 110% trafiksäkra, och det ska hela tiden kontrolleras genom att man kör som svin jätte tätt förbi. Så jag misstänkte att vi skulle få leda hem unghästarna med livet som insats,och där hade jag rätt som vanligt!! Så tänk er en torr och dammig grusväg och en 15 och en 13 åring med varsin 1 årig cob hingst, en bil i full fart som inte saktar farten fast jag ber han sänka farten med att göra stopptecken, vad har jag för val egentligen, ska han få meja ner mina barn?? Så jag tar med mig Brenin ut i hans del av körbanan, står där och har ögon kontakt och undrar varför han inte saktar farten, 20 centimeter från mitt knä stannar han,det är sant!!, med en tvärnit, Brenin kastar sig bakåt och jag tappar honom, men flickan är duktig och klarar att hålla Myrddin så där stannar Brenin, och jag får tag på han. Gubben en 60+ kör då fram och vevar ner rutan,men då är jag så galet arg så jag kör pekfingret rakt i ansiktet på han  och säger- Inte ett ord gubbjävel!! För det lovar jag att hade han börjat tjafsa om trafiksäkra hästar och jag fick se hur det går när hästar är på vägen så svär jag på att jag gjort slut på hans lidande och förvandlat hans stackars fru till en lycklig änka!! Han vinglar iväg och jag står kvar kokande av ilska och ångrar att jag inte petat ut ett öga på honom och sagt att han kunde brinna i helvetet, men det är så dax då. Så vi går vidare, när vi är nästan hemma så måste vi gå ett stycke med Jack och hans ston på ena sidan vägen, och sec B stona på andra sidan så då blir pojkarna lite ystra, och då kommer det en motorcykel. Samma sak, jag gör stopp tecken artigt, ingen reaktion så jag går ut mitt i vägen, och har man sett den här idioten stannar åtminstone, mitt i vägen i och för sig, men ändå..Pojkarna är väldigt skeptiska och skyggar när vi går förbi, så jag ilsknar till och frågar han om han har barn, det har han inte säger han, och han ser inte ut att få några heller med sitt utseende så jag tjafsar inte mer utan vi ger varandra fingret och sen går vi hem...

Vad är det för fel på folk?? Vad skulle dom gilla om jag körde förbi deras barn nära och i full fart när dom lär sig cykla på vägen första gången. När jag ser ett barn i trafiken tar jag ut avståndet och kör sakta, inte fan försöker jag köra ihjäl ungen för att lära föräldrarna en läxa att inte släppa ut så små barn i trafiken. Jag är så arg och less på att det alltid är så här, har uranet som finns i marken runt omkring här strålat bort hjärnan på en del av befolkningen?? Jag har mest av allt lust att flytta. Så nu ska jag bestämma mig för vilken av lösningarna som är bäst; ta reg nummer och polisanmäla eller ta med tillhygge... Konstigt nog känner dom här fega kräken inte alls samma behov av att uppfostra/skrämma oss från att vara på vägen när min gubbe är med. Han är 197cm lång och väger över 100 kg.......

Hemma totalt genomsvett av ilska och frustration ägnar jag en stund åt att vara glad för att Sverige inte har USAs liberala syn på vapen för då hade jag troligen varit på väg till Hinseberg.....

Sonen lastar Jackpot och Brenin tvekar några sekunder och så går han på. Pojkarna är lastade på mindre än 2 minuter och jag hoppar in i bilen och åker. Brenins nya hem ligger  fantastiskt fint uppe på en höjd och det känns väldigt ostört och efter min förmiddag så uppskattar jag det verkligen, att det finns mat lagad när jag kommer är oxå väldigt uppskattat för då först kommer jag på att allt jag ätit på hela dagen är en brödskiva och nu är klockan närmare 17. Så jag äter dom ur huset, dricker kaffe och kaka, och under tiden så står Jackpot och Brenin i Brenins nya fina box och hälsar på Brenins nya och fina kompis, en stor och stilig halvblods vallack.Så tackar jag för mig och lastar Jackpot och tar vägen förbi min Chihuahua kompis. Hon har ordnat så Jackpot får stå i en box hos grannen som föder upp Paintar och har godkänd hingst. Så klappar vi hundar och dricker ännu mer kaffe och sedan lastas Jackpot för 3 gången den dagen och vi åker hem. Brenin har varit så duktig som har åkt så långt och var så lätt att last, Jackpot för att han stått ensam på transporten efter att släppt av sin bästa kompis och blivit omlastad så många gånger och Myrddin för att han alltid är så cool och inte blir rädd för bilar som nästan kör över folk och lösa hästar... Mina duktiga pojkar och mina duktiga barn!!!!! 

 
 
Ingen bild

tina

12 augusti 2009 17:09

Håller fullkommligt med ,har pratat i åratal om att man skulle ha med ballonger fyllda med färg och kasta på bilarna när de kör förbi .ibland kör de ju nästan på stigbygeln det har gått så långt att vi undviker att gå på vägen och ifall vi gör det leder vi hästarna,går hellre i gärdesrenen.Men igår blev jag tårögd när en busschaufför tro det eller ej stannade och väntade tills vi gick avsides in på en skogsväg otroligt!!Dom brukar bara fräsa förbi man håller andan och ber till högre makter.

 
Katarina

Katarina

18 augusti 2009 18:16

Håller med! D finns d som inte är riktigt kloka alls Och inte bara när man leder hästarna. Min dotter blev avknuffad från vägen av grannen som kör tradare bara för att han inte gillar hästar. Jag lovar att det är sant!!! Hon skrapade benet mellan häst och tradare så hon fick skrapsår + att hästen tappade balansen och åkte ner i ett djupt dike med dotter på ryggen och allt!!! Tyr i oturen att hästen var 110% trafiksäker och inte blev rädd ens efter det men min dotter var livrädd och jag!!!

http://www.ebonyzet.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Susanne Lindh - 27 november 2010 20:45

Ibland undrar man mer än vanligt om man har en skruv lös, och jag kan säga att idag, när min gubbe och jag påpälsade till ögonbrynen, gick ut och började gräva fram gamla staketet för att sätt upp nytt, och det var 40cm snö, nästan -10 grader, snöfal...

Av Susanne Lindh - 24 november 2010 23:08

Försov mig i morse och blev väckt av att min veterinär ringde och frågade om vägarna var farbara. For upp och började kika ut genom fönstren, helt väck och nyvaken! Och tänkte att eftersom ingen annan var hemma så var det nog ok. Kl 8.00 var min gu...

Av Susanne Lindh - 22 november 2010 23:30

Har varit rejält sliten idag, man börjar tydligen bli gammal!! Var fortfarande full av inspiration efter Mr Millers föredrag och det kliade i fingrarna att träna uppställning, så Jackpot fick bli försökskanin, alla som känner mig, vet att säga att ...

Av Susanne Lindh - 21 november 2010 23:45

Så var man hemme igen efter avelskonferensen. Har haft en superhelg!!! Trevligt rese-sällskap av Micksarna, intressanta föredrag av Mr Miller som nog inte insåg vilken akut "trimmnings kris" som utbröt hos alla deltagarna, jag tror nog att jag kan ta...

Av Susanne Lindh - 18 november 2010 00:15

Kom hem sent i natt från jobbet och gick givetvis och väckte dom stackars nya Nebo fölen!! Med tanke på dom urusla bilderna som min familj i största välvilja mailat mig så väntade jag mig några krumma och märkliga vrak! Men blev mycket positivt överr...

Ovido - Quiz & Flashcards